whatsapp

Att samhällen övervakas är inget nytt, men att det även sker på nätet har blivit ett av vår tids största problem. Det sker både via cookies som sparar vad du söker efter för att sedan presentera dig med skräddarsydd reklam, men även illegal övervakning pågår kontinuerligt via företag som Huawei som nyligen kritiserades för att spana på användare via deras smartphones.

För att bekämpa övervakningsproblematiken finns det en del saker du kan göra, men för att sammanfatta dem har vi skapat denna guide som går igenom en del av de mest vanliga scenarion du kan råka ut för. Det hela handlar till största del av att kunna säkra upp informationen som skickas mellan dig och andra användare, något som möjliggörs med hjälp av olika krypteringstekniker.

Krypterade internetanslutningar

Tack vare VPN-leverantörer kan vi användare numera köpa till oss ett extra lager av säkerhet när vi surfar på nätet. Teknologin bakom det hela använder en krypterad ”tunnel” som skickar och tar emot all data som du förbrukar medan du navigerar olika hemsidor på internet, något som dessutom passerar servrar som inte använder sig av hårddiskar för att på något vis äventyra det hela.

Din VPN-leverantör vet alltså inte vad du gör på nätet då de inte har några loggar sparade på sin sida, något som fått många svenskar att beställa dessa tjänster.

Hårddiskar med kryptering

Idag kan du även kryptera innehållet på din hårddisk om du är orolig för att det skulle hamna i fel händer, till exempel om du har med dig din dator på offentliga platser. Den som inte kan krypteringsnyckeln kan alltså inte se vad som finns på hårddisken, även om de har fysisk tillgång till datorn.

Att kryptera hårddisken är dessutom helt gratis och du behöver inte betala något extra för dessa program. Några exempel är bland annat TrueCrypt och BitLocker, men det finns även många andra att välja mellan.

Sociala medier med krypterade meddelanden

Då behovet av krypterade meddelanden växer världen över har det skapats en hel del alternativ att välja mellan på när det gäller sociala medier. Några av de vanligaste hittar du i listan nedan:

  • Wire
  • Telegram
  • Viber
  • Silence
  • WhatsApp

Varför meddelandekryptering är viktigare än någonsin har att göra med övervakningssamhället i stort, något som dessvärre växer världen över även om vi inte påverkas av det lika mycket hemma i Sverige. Det är även viktigt av andra anledningar, såsom integritetsskäl eller att du bara inte vill att en tredje part ska ha tillgång till din information.

Problematiken kring övervakning på internet

Från grunden är nätet en plats där människor kan byta idéer och tankar med varandra, men det var aldrig tänkt att vår data skulle användas som en slags valuta där stora företag kan styra reklam åt olika håll – beroende på vad användarna har visat intresse av på nätbutiker eller sociala medier.

Ett stort problem med detta är att du inte längre äger din egna data, framförallt när det kommer till dina e-postmeddelanden som kan läsas av exempelvis NSA , något som visselblåsaren Edward Snowden avslöjade för något år sedan.

Personlig integritet och övervakning

Obehagliga saker kan hända när man använder internet. Internet är ett öppet nätverk och har man en e-postadress kan vem som helst skicka vad som helst till denna adress. Men det finns också en dold sida som vi vanligen inte är medvetna om. Det är något som sker i skymundan och även om de flesta har olika sorters skyddsväggar hindrar det inte de som vill ta sig in i våra datorer.

Att inte bara kriminella aktörer är intresserade av din dator och vad du skickar för meddelanden på internet är känt sedan länge. Också olika myndigheter har varit intresserade att övervaka och registrera vad som sägs och från vem och till vem meddelandena går. 2009 beslutade riksdagen att Försvarets Radioanstalt (FRA) skulle få omfattande befogenheter för signalspaning av telefon och internettrafik. Det har också visat sig att telekomoperatörerna sparar kundernas integritetskänsliga information.

Hur omfattande denna verksamhet att övervaka trafik på internet i själva verket är blev tydligare när Edward Snowden sommaren 2013 la fram bevis på att det amerikanska NSA (National Security Agency) registrerat mobil- och internettrafik över hela världen. Det visade sig också att svenska FRA hade ett nära samarbete med NSA, och att flera av de stora internetföretagen som Google och Facebook levererat uppgifter till NSA.

Dessa stora internetföretag som Google, Facebook och Amazon registrerar i sin tur en mängd uppgifter om alla sina många miljoner kunder som de i första hand använder för sina annonsörer. Även kring detta har det förts en omfattande diskussion under det senaste året. Hur har detta påverkat människor oro över att övervakas och registreras på internet? Känner de att deras personliga integritet är hotad?

Stor oro som har minskat men nu ökat något

För 14 år sedan då halva svenska folket hade börjat använda internet fanns det en utbredd oro för att internet skulle öka möjligheterna för övervakning och kontroll. Hälften av befolkningen (51%) instämde i denna oro för övervakning och ännu fler var det bland de som redan använde internet. Två av tre internetanvändare (63%) kände att internet underlättade möjligheterna för övervakning.

Ju fler som började använda internet och med ökande erfarenhet minskade oron och för tre år sedan, 2011, var det ganska få, kring 10 procent, som uttryckte någon oro över att myndigheter och företag skulle övervaka och registrera vad de gjorde på internet. När frågan upprepades i år är oron fortfarande inte utbredd men den har ökat något. Det gäller särskilt oron för de stora internetföretagens registrering. 2011 var det 14 procent som sa att de var oroade för att företag kollade vad de gör på internet. I dag har denna siffra stigit till 20 procent. En oro för att regeringen kollar vad de gör omfattades år 2011 av 7 procent i befolkningen, vilket ökat till 10 procent år 2014.

Specificerar man frågan och nämner personlig integritet och istället för ”regering” talar om ”myndigheterna” och istället för ”företag” nämner Google och Facebook, så ökar andelen som känner oro. Var fjärde (27%) är oroad att stora företag som Google och Facebook inkräktar på deras personliga integritet och var femte (19%) är oroad över att myndigheter gör detsamma.

Här är skillnaden liten mellan olika generationer och mellan kvinnor och män. Men frågar man om oron för att andra människor skall inkräkta på den personliga integriteten finns det en skillnad mellan generationerna. Fler av de yngre (16–25 år), som har fått många nya kontakter på internet, instämmer inte i denna oro. Genomgående kan vi se att omkring en tredjedel av internetanvändarna inte alls är oroade över att deras personliga integritet kan inkräktas. En tredjedel är oroade och en tredjedel svarar varken eller.

Internet och den personliga integriteten?

De flesta (84%) håller inte med om påståendet att ”det inte längre finns någon personlig integritet och jag accepterar det”. De som instämmer i påståendet (16%) finns i alla åldrar med en övervikt för de äldsta. Det är inte heller många (23%) som tycker att oron över den personliga integriteten är överdriven. Det är fler (41%) som tycker att oron är berättigad.

Samtidigt som många tycker att oron är berättigad, säger många (67%) att de inte har något att dölja. Hälften (52%) anser att de kan kontrollera sin personliga integritet, vilket innebär att den andra hälften är osäkra om de kan det. Hälften säger också att de aktivt skyddar sin integritet.

En majoritet av de som inte är oroade anser att de inte har något att dölja och att de kan kontrollera sin personliga integritet och känner sig därför inte särskilt oroade. Till dessa attityder finns också en koppling till inställningen att oron över den personliga integriteten är överdriven. Andelen som anser att oron är överdriven är dock inte så stor, men starkast bland de unga. Här finns också ett samband med uppfattningen att det inte längre finns någon personlig integritet och att man accepterar det.

De som är oroade anser att det finns något som heter personlig integritet, att de är osäkra på om de kan kontrollera sin personliga integritet och att oron inte är överdriven.

Hur många har fått sin personliga integritet kränkt på internet?

På frågan om de någon gång fått sin personliga integritet kränkt på internet svarar nästan alla nej. De som svarar ja är företrädesvis unga och flest ja-svar återfinns i gruppen 16–25 år. Här svarar 14 procent att de någon gång fått sin personliga integritet kränkt.

De flesta kränkningar som förekommer verkar vara mindre allvarliga eftersom de inte leder till några större problem. Hos en procent påverkade kränkningarna de personliga relationerna. Effekter som påverkade arbete/karriär eller som fick finansiella konsekvenser var mycket få och uppgick inte till en procent.

Vad gör man för att skydda sig?

Vidtar man några åtgärder för att försöka ta kontroll över vad som kommer in i datorn? Ja, det vanligaste är att då och då rensa cacheminnet (44%) och ta bort ”kakor” från tidigare kopplingar till olika internetsidor. Detta är dock snarast en åtgärd för att snabba upp en dator som börjar kännas seg. Annonsblockerare är något man kan aktivera för att slippa en del annonser och en av fem (22%) har det. Båda dessa mer tekniska åtgärder är något män gör dubbelt så ofta som kvinnor och när det gäller annonsblockerare är det mer än dubbelt så vanligt att de unga (16–25 år) installerar sådana jämfört med de äldre (55+ år). En tredjedel av kvinnorna kan inte svara på dessa frågor eftersom de är osäkra på vad frågorna handlar om.

19 procent av internetanvändare har vidtagit någon annan åtgärd, förutom de ovan nämnda, för att känna sig mer säkra. Bland dessa finns användare i alla åldrar och här ingår 25 procent av männen och 13 procent av kvinnorna. Den stora majoriteten (81%) av internetanvändare har inte vidtagit några speciella åtgärder för att skydda sig, vilket särskilt gäller unga kvinnor (16–25 år) där 94 procent inte vidtagit några åtgärder.

Bland de 19 procent som gjort något är den vanligaste åtgärden som man nämner att man installerat olika virusskydd (35%) och brandväggar (23%). Men det förekommer också att man använder mer avancerade former av krypteringar (22%) för att skydda sig och 10 procent, av de som vidtagit några extra åtgärder använder sig av VPN (Virtual Private Network) för att surfa anonymt med kryptering och utbyte av ip-adress. Det motsvarar någon procent av alla internetanvändare. Det händer också att man ofta byter ip-adress eller använder ghost-ip. Någon enstaka använder sig av anonymitetstjänsten Tor.

Det är framför allt män som vidtar dessa åtgärder och de är i de flesta fall till yrket tjänstemän eller egna företagare. Vi kan anta att det här finns en koppling till deras arbeten. För de allra flesta internetanvändare är dessa skyddsåtgärder en fråga om tekniska krångligheter som de inte kan hantera och som de inte heller känner att de har något behov av.

Vilka problem har människor råkat ut för?

Det allra vanligaste som var tredje internetanvändare (30%) har råkat ut för är att de fått falska förfrågningar från myndigheter, banker eller spelföretag om att de anmodats skicka in bank- och kreditkortsuppgifter. Lika många (30%) har ofrivilligt råkat hamna på en pornografisk internetsida utan att de själva valt detta.

Två av fem (18%) har fått virus i sin dator. Det är ett gammalt problem men andelen med virusproblem är idag lägre än för tio år sedan då nära hälften av de med tillgång till bredband sa att de hade problem med virus i sina datorer.

Obehaglig och kränkande e-post förekommer i alla åldrar (7%), inte bara bland unga utan ungefär lika mycket i alla åldrar, liksom att man köpt något på internet som inte motsvarade vad som stod på den internetsida varifrån man handlade (6%). Mobbning via internet (3%) drabbar i första hand de yngre (12–25 år) där en av tio blivit utsatt för detta. Bland de yngsta (12–15 år) är det främst flickorna som är utsatta. Det är en dubbel så stor andel av dem som är utsatta jämfört med pojkarna.

För ungdomar är det dock vanligare med ”traditionell” mobbning i verkliga livet än på internet, visar en tidigare undersökning. Totalt hade i den undersökningen 25 procent mobbats under det senaste året, varav 15 procent öga mot öga, 9 procent på internet och 6 procent på mobilen. De flesta som utsatts för mobbning på internet, så kallad ”cyberbullying”, är också utsatta för traditionell mobbning.

På frågan till föräldrarna om deras ungdomar (12–15 år) någon gång haft några negativa erfarenheter av sin användning av internet, svarar 30 procent JA. Det verkar dock inte vara återkommande, utan rör sig om enstaka händelser. För två (2) procent av barnen 12–15 år händer det negativa saker någon gång i månaden.

För barnen mellan 7 och 11 år uppger 20 procent att det händer någon gång och för 1 procent händer det någon gång i månaden. 2 procent uppger att de fått sina kreditkortsuppgifter stulna via internet. I e-handelns början var rädslan stor att använda kreditkortet på internet. År 2003 var det 58 procent som sa sig vara ”mycket” eller ”ganska mycket” oroad för kreditkortsbedrägerier. År 2013 hade den andelen sjunkit till 19 procent. Enligt Brottsförebyggande rådet 2014 är det 2 till 3 procent som utsätts för bedrägerier, en tredjedel av fallen utspelar sig på internet

Vilka problem och svårigheter har man råkat ut för på internet?

  • Ombedd lämna bankuppgifter 30%
  • Råkat hamna på pornografisk sida 30%
  • Fått virus i datorn 18%
  • Fått obehaglig/kränkande e-post 7%
  • Köp som varit felaktigt/missvisande 6%
  • Mobbad eller trakasserad 3%
  • Keditkortsuppgifter stulna 2%

Andel av internetanvändarna som markerar att de råkat ut för olika problem och svårigheter på internet.

Yttrandefrihet på internet

Tre av fyra (72%) instämmer i påståendet att man skall ha rätt att kritisera sin regering på internet. Mycket få är emot. Däremot tycker de flesta att det finns gränser för denna yttrandefrihet, medan 39 procent anser att det är OK även om åsikterna är extrema. Ungdomarna (50%) är här mer toleranta.

När det gäller de egna åsikterna så känner sig två av tre (67%) trygga att säga vad de vill om politik. Samtidigt är det bara var fjärde (24%) som anser att det är säkert att säga vad man tycker om politik på internet. Här finns således en allmän oro för övervakning och registrering på internet men själv har man inget att dölja och kan själv kontrollera sin integritet och känner sig sålunda trygg att säga vad man vill om politik.

Åsikten att regeringen borde skärpa regleringen av internet har dock ett mycket svagt stöd (15%). En majoritet (55%) är emot. Det är samma majoritet som år 2011. När samma fråga om ökad reglering nämns i samband med att det på internet förekommer mycket innehåll som är direkt opassande för barn blir svaret ett annat. I det sammanhanget säger 62 procent att det är nödvändigt med reglering.

Hur står det till med yttrandefriheten på internet?

  • Regeringen borde reglera internet mer än vad som görs idag. 15%
  • På internet är det säkert att säga vad man tycker om politik 24%
  • Det är OK att människor uttrycker sina åsikter på internet även om de är extrema 39%
  • Generellt sett så känner jag mig trygg att säga vad jag vill om politik 67%
  • Människor skall ha möjligheten att kritisera sin regering på internet. 72%

Andel i befolkningen som instämmer (4) eller instämmer helt och fullt (5) i en rad påståenden efter en femgradig skala där 1 betyder instämmer inte alls och 5 betyder instämmer helt och fullt.

Fördjupar internet demokratin?

Sverige utmärkte sig tidigt som ett land med en snabb internetspridning. Samtidigt fanns det utbredd skepsis mot visionerna om internets roll för att fördjupa demokratin och vitalisera politiken. Endast 11 procent instämde år 2003 i påståendet att internet skulle göra det lättare för människor att förstå politik, och ännu färre (6%) ansåg att internet skulle göra det lättare att påverka regeringen, att människor skulle få mer politisk makt eller att internet skulle medföra att myndigheterna skulle bry sig mer om vad människor tycker.

Men ju mer erfarenhet svenska folket fick att använda internet desto fler fick en mer positiv syn på internets roll. 2011 hade andelen positiva mångdubblats och var tredje (31%) instämde i påståendet att internet kommer att göra så att människor får lättare att förstå politik. Omkring 20 procent ansåg att det skulle bli lättare att påverka regeringen, att människor kommer att få mer politisk makt och att regeringen skulle bry sig mer om vad människor tycker.

Men sedan 2011 har denna positiva trend, vad gäller internet och politik, planat ut och mycket lite har hänt i opinionen under de tre senaste åren. Istället har det blivit färre som tror att internet kommer att medföra att människor får mer politisk makt. Totalt är det en stark majoritet som fortfarande är skeptiska till internets förmåga att fördjupa demokratin.

Sverige skiljer sig från andra länder

Här skiljer sig Sverige från många andra länder där synen på internets roll för det politiska livet är mycket mer positiv. Det gäller stora länder som USA, Kanada, Australien och England men också utvecklingsländer som Kina och Sydkorea (WIP 2013). Samtidigt är också oron för regeringens och företagens övervakning och registrering betydligt större i de länderna än i Sverige.

De unga har större tilltro till internet än de äldre

Jämför vi olika generationers syn på internets roll i politiken är skillnaderna stora. De unga är mycket mer positiva. 38 procent av de yngre (16–35 år) anser att internet har gjort det lättare att påverka regeringen, jämfört med 25 procent av de medelålders (36–55 år) och 12 procent av de äldre (56+ år). 55 procent av de yngre (16–35 år) anser att internet har gjort det lättare att förstå politik, jämfört med 36 procent av de medelålders (36–55 år) och 24 procent av de äldre (56+ år).

Det är en åldersgrupp, de i åldern 26 till 35 år, som genomgående är mest positiva till internet: 30 procent av dem anser att människor kommer att få mer politisk makt med internet jämfört med ett genomsnitt i befolkningen på 11 procent. 34 procent anser att internet gör så att myndigheterna bryr sig mer om vad människor tycker jämfört med ett genomsnitt på 19 procent.

Informerar man sig om politik på internet?

Yngre människor har inte bara större tilltro till internet och en mer positiv syn på internets roll för demokratin än äldre, de är också mer aktiva i att söka upp politisk information på internet. Hälften gör det någon gång och var fjärde gör det åtminstone någon eller några gånger i veckan.

Ser vi till befolkningens intresse för information om politik på internet i ett längre perspektiv har det skett små gradvisa förändringar. Det är fler idag som intresserar sig för politisk information på internet än för sju år sedan, och andelen som gör det regelbundet åtminstone någon gång i veckan har ökat från 5 procent 2007 till 12 procent 2014.

Känslan av delaktighet har ökat

Det ökande internetanvändandet med allt fler som använder surfplattor och smarta mobiler flera gånger om dagen och en ökad internettid har lett till att andelen i befolkningen som känner sig till stor del eller helt och fullt delaktig i det nya informationssamhället har ökat. Under många år har andelen delaktiga legat kring 60 procent. Nu har det skett en ökning till 65 procent.

Ser vi närmare på vad som hänt under det senaste året har det skett ökningar i alla ålders-grupper, särskilt bland de yngre pensionärerna. Men precis som tidigare år är det de unga i åldrarna 16 till 45 år som känner sig mest delaktiga. 8 av 10 av dem känner sig till stor del eller helt och fullt delaktiga i informationssamhället.

Intressant är att skillnaderna mellan män och kvinnor, som på 90-talet var mycket tydlig, är nästan borta idag. Och bland de unga i åldern 12–15 år är känslan av delaktighet större bland flickorna (64%) än bland pojkarna (55%). Det är också de unga flickorna som är mest aktiva på de sociala nätverken.

Internet viktigast för de välutbildade

Hur viktig upplevs internet att vara för var och en privat i vardagslivet, i arbetslivet och för studierna? I genomsnitt är det var tredje som tycker att internet är mycket viktigt för privatlivet och ytterligare en dryg tredjedel som tycker internet är viktigt. Totalt är det således tre av fyra (36 + 36 = 72%) av de som använder internet som tycker att internet är viktigt för det privata, och skattar viktigheten som 4 eller 5 på en femgradig skala.

Skillnaderna är emellertid mycket stora. Viktigast upplevs internet att vara för de i åldern 16 till 45 år med en topp kring tjugoårsåldern (16–25 år) där hälften tycker att internet är mycket viktigt. Högst ligger här de unga kvinnorna med 57 procent som bedömer internet vara mycket viktigt för dem jämfört med genomsnittet på 36 procent.

Ju högre utbildning man har desto viktigare tycker man att internet är i vardagslivet. Det gäller dock inte för den yngre del av befolkningen upp till 45 år där skillnaderna mellan utbildningsgrupper är små, men för de som är äldre än 45 år.

Även i arbetslivet är internet viktigare för de med högre utbildning. Det gäller alla åldrar. Här tycker två av tre (67%) att internet är mycket viktigt för dem i arbetslivet.

Sammanfattning

Det fanns stora förväntningar bland ”experterna” på 90-talet att internet helt skulle förändra det politiska livet. Men i befolkningen fanns det en stor skepsis. Mycket få trodde att internet skulle medföra en fördjupning av demokratin. Många var istället oroade att internet skulle möjliggöra övervakning och registrering och många litade inte på säkerheten att betala med kort över internet. Man var rädd för kreditkortsbedrägerier.

Oron för kreditkortsbedrägerier har successivt minskat liksom oron för övervakning från myndigheter och företag fram till för några år sedan. Under de allra senaste åren har oron ökat något över vad stora företag som Google och Facebook har för sig. Men den stora majoriteten användare (73%) uppger att de inte är oroade.

Trots att de flesta säger att de inte har något att dölja (67%) och inte själva råkat ut för något som kränkt deras personliga integritet (94%) anser de flesta (84%) att den personliga integriteten är viktig och att oron över hoten inte är överdrivet (77%).

De vanligaste problemen som dyker upp på internet och som drabbar var tredje användare är falska förfrågningar om att lämna konto- och bankuppgifter. Lika vanligt är att man ofrivilligt hamnar på pornografiska sidor. Mobbning och trakasserier förekommer men är inte så vanligt. Det drabbar 3 procent av användarna men är vanligare bland unga.

En majoritet (81%) har inte gjort någonting särskilt för att skydda sig mot intrång och övervakning. Var femte (19%) har installerat särskilt virusskydd eller brandvägg. Endast någon enstaka procent av alla internetanvändare har vidtagit speciella åtgärder för att kunna vara anonyma.

När det gäller relationen mellan regering och medborgare har den mycket skeptiska attityden till internets roll för politiken blivit mindre skeptisk, särskilt bland de unga. Men även här har förändringarna varit små de senaste åren. En stor majoritet är fortfarande skeptisk till internets möjligheter att fördjupa demokratin.

Yttrandefriheten på internet skall vara stor tycker de flesta. Det skall vara möjligt att kritisera regeringen och det är OK även för extrema åsikter. En dryg tredjedel (39%) tycker dock inte att extrema åsikter är OK även om få (15%) anser att regeringen borde reglera mer än vad som görs idag. Allmänt känner sig de flesta (67%) trygga att säga vad de vill om politik men endast 24 procent håller med om att det är säkert att tycka vad man vill om politik på internet. Bakom här finns en oro om vad som kan hända när man säger något på internet.